Överlevde

Överlevde flytten, ensamheten och tentorrna. Första passagen. 1 april ska jag sluta pendla, då ska ett beslut vara taget. Satsa eller gå vidare, som vi är nu svävar vi bara någonstans mitt i mellan och ingen kommer komma över någon som det är nu. Jag tror det kommer ta slut, om ett beslut ska tas så kommer det bli att vi inte prata mer. 
 
Så jävla sorligt. Att inte gå höra hans röst. Jag har redan förlorat hans närhet, hans bröst, hans andedräkt och hans läppar ska jag förlora resten också. 
 
Fan alltså. Aldrig ska jag bli kär igen och om jag ändå blir det ska han vara den rätta och den enda. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0