elsaice.blogg.se

Det är så skönt. Så jävla skönt att ingen annan läser här. Det finns redo för alla i hela världen att läsa men jag har i snitt inga besökare. Vilken jävla befrielser. Som att man skriver för någon annan men egentligen bara skriver för mig själv. Ibland tänker jag att detta ska hittas när jag dör och så ska världen inse vilket geni jag egentligen är, eller inte. Kanske. 

 

Nu är hösten iallafall här, fullt ut och lite till. Det blåser i stan som aldrig förr och just nu ser jag inget slut på det. För ett år sedan satt jag på en veranda i Aus och matade åsnor, hade en farmer skjorta på mig, osminkad och kanske tog ett bad i ån. Mitt ute i fucking ingenstans. 

 

Idag är jag klädd i Weekday från topp till tå, uppsminkad (till och med masacara) och är på väg in till stan för fika med klassisarna. Livet tar som sagt äckliga svängar och det är ett under att man hänger med så mycket som man gör. 

 

Men jag är inte som dom. Även om jag också blir besökt ibland så är jag långt ifrån dom. Jag -är -bättre.