elsaice.blogg.se

 

Något som jag saknar med Aus. Att ta några öl i baksätet på bilen på stranden, se solen åka ner och vattnet komma upp. 

 

Höstens melankoli, det är nått djupt deprimerande och mörkt över hösten. Dagar som blig mörkare och mörkare i snabbare takt med några minuter per kväll. Plötsligt sitter man i mörkret när man tittar på nyheterna, äter middag och till sist kommer hem från jobbet. Men hösten, åh så vacker och så underbar. Att få sätta på sig stövlar, jeans i i färger och jackor, mössor och halsdukar. Att mysa in sig framför tvn i soffan med god middag och efter det en kopp te och kolla på skräptv utan att skämmas eller känna dåligt samvete. Hösten är skuldfri, inga måsten som på sommaren. 

 

 

Kanske för att jag inte fick uppleva hösten förra året. Och året innan dess var det kanadensisk höst med allt vad det innebär. Snart ett år hemma. Skrämmande vackert. Men mest skrämmande. 

Försöker festa till det nu när helgen är slut, vindrickandet är över för denna gång och mitt nya hälsosamma liv hr börjat genom att dricka Naturell Loka ur vinglas. Som sagt man gör vad man kan. Är så kaffesugen att jag skulle kunna döda för en kopp, men ett vår kaffekokare är sönder och två jag vill inte förstöra en natts sömn. Så Loka it is men för en gångs skulle klagar jag inte.

 

 

Rolig bild föresten. 

 

Några sms som värmde. Kvällen blir bra, det känner jag på mig. Är redan sen.

Hejdå. 

 

Så arg. Men aldrig rätt att va det. Bra vecka över lag, kanske inte känslomässigt men bra aktiviteter med bra människor. Ingen som tar min energi, eller på avstånd och medvetet vilket kanske är värre än omedvetet och nära. Mycket lösgodis, alldeles för mycket och hosta serverat med flera liter snor. Det suger. Tjock och förkyld, men på måndag då jävlar och jag skämtar inte. I soffan med plugg och tv, kan inte komma ihåg när jag låg och tittade på tv, program efter program senaste men nu har jag gjort det flera dagar i rad. Som sagt, på måndag börjar höst och vardag på riktigt, massa mat ska lagas och massa fett ska brännad. 

 

 

 

Att stå bakom vänner i ur och skur. Att aldrig få tillbaka lika mycket som man själv har gett, de som tar mer energi än de ger. De som inte ser en när man behöver en hand, dumma onödiga kommentarer. Blir så trött. 

 

Skönt att det är lite gutt på TV ikväll, inga förväntingar som slås i kras med skräp-tv vet man vad man får. Wil jobbar och jag är gräsänka som vanligt men börjar bli van. Lyckades bränna Pytt i panna och äggen, fortfarande ingen stjärna i köket, jag blir nästan värre än bättre. Sad but true. 

 

Skolan började idag, kör igång i rasande tempo och dagen avslutades med kaffe och mazarin med pluggvännerna. 

 

 

Konstigt att lyssna på samma låter som för ett år sedan i Kanada.

Konstigt att lyssna på samma låter som för ett år sedan hemma i väntan.

Att känslan kommer tillbaka, samma känsla som ett år sedan, känslan i magen, lukter, samma rum.

Men att vara här. I en egen lägenhet med partylysen och en gungstol på balkongen. En halväten Bratwurst med luktande bea på en tallrik framför mig. En pojkvän som jobbar, jag som pluggar. En ny värld.

Men samma känsla. Känslan som jag inte kan hjälpa att sakna.

Jag vet att det är ett tag sedan jag kom hem, men jag är inte hemma i sinnet. Jag vill ut, ut i vida världen. Men jag är fast här i 2 1/2 år till. 

 

 I Kanada

 

 I Australien